Yttrandefriheten

Efter förra veckans terrordåd mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris, har världens ledare rest sig för att diskutera yttrandefrihetens möjligheter och konsekvenser. Här i Sverige ingår pressfrihet och yttrandefrihet som viktiga inslag i våra grundlagar. Detta innebär i praktiken att alla i Sverige har rätt att uttala sig i ord och bild oavsett politisk-, religiös åskådning eller åsikt. Dessa är viktiga grundlagar tycker många svenskar, men samtidigt väcker den senaste tidens händelser funderingar hos många: Kommer t.ex. yttrandefriheten med ett särskilt ansvar och bör den villkoras? Bör staten ingripa och idka censur i vissa fall – eller är det folkets uppgift och ansvar att själva ta ställning till vad som tryckts eller sagts? Frågorna har haglat. Och de fortsätter.

I klass 10a tog vi tillfället i akt att diskutera dessa frågor i Samhällskunskap. Vi läser just nu en uppsjö av tidningsartiklar och försöker fånga upp debatten så som den pågår i sociala medier. Varför valde t.ex. många av våra Facebook-vänner att ändra sin profilbild till ”Je suis Charlie”, vad var syftet – egentligen? Vi analyserar och värker fram egna frågeställningar just nu, vilket inte alltid är så enkelt, men samtidigt någonting som vi anser vara en sådan självklar del av vårt svenska samhälle. I fredags var vi redo för att ta ställning för- och emot pressfriheten genom att bilda åsiktsgrupper, och vi kan konstatera att så som debatten har sett ut i media senaste två veckorna, så förblev den även i klassrummet: Intressant men invecklad! Vi kan också konstatera att det bildades två åsiktsläger i klass 10a vid slutet av timme 8: ”Frihetsgruppen”, som förespråkade absolut yttrande- och pressfrihet, och ”Insynsgruppen” – som tyckte att vissa ord/och bilder ändå borde kontrolleras.
Fortsättning följer …

Frida Eriksson