Klassresor och klassorganisation

Koncept klassresor

Årskurs 5:
I början av årskurs 5 åker respektive klasser på en tvådagars integrationsresa till Domarudden (strax utanför Stockholm). Eftersom det till årskurs fem bildas nya klasser, är huvudsyftet med denna resa främst att lära känna varandra, såväl de nya klasskamraterna som de nya klassföreståndarna.  De huvudsakliga aktiviteterna är därför följaktligen olika teambildnings- och samarbetsaktiviteter, för att främja klassgemenskapen i den nya klassen.

Årskurs 6:
I slutet av läsåret åker klass 6 till Lübeck. Sedan många år har vi detta utbyte med Carl-Jacob-Burckhard Gymnasium och Trave-Gymnasium i Lübeck. Syftet med utbytet är följande:
Resan, på 6 dagar, är tänkt som en gemensam upplevelse för barnen, som de kan tala om före och efteråt. Erfarenheter, aktiviteter, utbyte av individuella upplevelser bildar tillsammans ett gemensamt samtalsämne.
För många barn är resan den första längre vistelsen långt borta från föräldrarna.
Det har visat sig att Lübeckutbytet har stor betydelse för Ert barns personlighetsutveckling: Självständighet, tolerans, öppenhet och förmågan att vara mottaglig för allt det nya, kanske klara av små problem och att samtala om dem tillsammans med klasskamraterna, lärarna och föräldrarna – är viktiga erfarenheter, som en tvåspråkig skola vill förmedla.

Särskilt viktigt med denna resa är just utbytet och mötet med det tyska språket, som undervisas och lärs in vid vår skola. För inte så få elever är denna resa en (ibland den enda) chans, att uppleva tysk kultur och landet Tyskland på riktigt, dvs. barnen får under dessa dagar ett stycke tysk vardag. En viktig tanke är också, att de därigenom använder sina språkkunskaper aktivt och passivt utanför skolan.

Årskurs 8:
I början av årskurs 8 genomförs en 3-4 dagars klassresa till Gotland. Ett av målen med denna resa är, som vid andra klassresor, att stärka sammanhållningen såväl i klassen som med parallellklassen/i hela årskursen. Här ges dock både elever och ibland även tyska lärare en möjlighet att lära känna en betydelsefull plats i Sverige, en plats som dessutom varit en viktig länk i mötet mellan tysk och svensk kultur. En möjlighet ges således att ur ett historiskt perspektiv undersöka hur en typisk Begegnung (kulturmöte) sett ut och vilken roll språket, handeln, kulturen och mötet genom Hansan har haft.
En tur till ön Fårö på nordöstra Gotland, med dess vackra sandstränder, karga landskap och imponerande raukfält, är ett självklart inslag.

Årskurs 12 (åk 3 på gymnasiet):
En höjdpunkt på Oberstufe är studieresan till Berlin som vi åker på före höstlovet i årskurs 12.
Vi besöker historiska platser, Stasifängelset eller villan där Wannseekonferensen ägde rum, går på museer och kulturevenemang eller Brechtteatern. Vi missar inte heller kulinariska höjdpunkter som currywurst eller frikadeller, Buletten.

 


Klassindelningar: Grundläggande principer och tillvägagångssätt

Vid Tyska skolan görs undervisningsgrupperna/klassindelningarna om i vissa årskurser. Det gäller vid särskilda övergångar till ett nytt skolstadium:

  • Vid övergången från förskoleklass till grundskolans årskurs 1
  • Vid övergången från grundskolans årskurs 4 till gymnasiets årskurs 5
  • Vid övergången från årskurs 9 (gymnasiets åk 5–9) till årskurs 10 i gymnasiet (gymnasiets åk 10–12)

Målet med de nya klassindelningarna vid dessa övergångar är att å ena sidan främja den personliga och sociala utvecklingen i gruppen, och att å andra sidan bemöta de specifika kraven vad gäller inlärning och undervisning. Vi vill också skapa goda förutsättningar för att eleverna ska kunna klara av nästa skolstadium. Dessutom ger det eleverna tillfälle att lära känna nya vänner och hantera nya sociala relationer. Begreppet Begegnungsschule innebär i detta sammanhang också att vi möjliggör nya möten mellan eleverna vid vissa övergångar och att vi på så sätt förbereder dem inför liknande situationer i deras framtida liv.

 

Övergång från förskoleklass till åk 1

Tillvägagångssätt:
Klassföreståndarna i förskoleklasserna utarbetar ett förslag till klassindelning för de båda åk 1-klasserna baserat på nedan nämnda kriterier och sina iakttagelser i klasserna. Detta förslag diskuteras med den svenske biträdande rektorn och samordnaren för grundskolan. Dessa granskar förslaget och fattar beslut om den slutgiltiga klassindelningen.

Kriterier:
Klasserna ska vara lika stora.
Enspråkiga barn placeras i olika klasser – tyskspråkiga i 1a, svenskspråkiga i 1b.
Tvåspråkiga barn delas upp så att det uppstår en så jämn fördelning som möjligt mellan klasserna vad gäller kön, social kompetens och inlärningsstyrka. Här tar vi hänsyn till barnens starkare språk och eventuella särskilda stödbehov hos enskilda barn.

Kommunikation:
Konceptet finns beskrivet på hemsidan.
På det andra föräldramötet i förskoleklassen informerar den svenske biträdande rektorn och grundskolans samordnare om de grundläggande principerna och tillvägagångssättet.
Innan sommarlovet får alla föräldrar ett mejl och ett brev med information om hur klassindelningen i de nya åk 1-klasserna kommer att se ut efter sommarlovet.

 

Övergång från åk 4 till åk 5

Tillvägagångssätt:
Klassföreståndarna i grundskolans åk 4 utarbetar ett förslag till klassindelning för de båda åk 5-klasserna baserat på nedan nämnda kriterier och sina iakttagelser i klasserna. Detta förslag diskuteras sedan med grundskolans samordnare och samordnaren för gymnasiets årskurser 5–9. Dessa granskar förslaget och fattar beslut om den slutgiltiga klassindelningen.

Kriterier:
Klasserna består vanligtvis av maximalt 25 elever.
Eleverna delas in så att det uppstår en så jämn fördelning som möjligt mellan klasserna vad gäller kriterierna språklig förmåga och modersmål, kön, social kompetens och inlärningsstyrka. Här tar vi hänsyn till att alla elever ska kunna integreras på ett bra sätt i klasserna samt eventuella särskilda stödbehov hos enskilda elever.

Kommunikation:
Konceptet finns beskrivet på hemsidan.
På det andra föräldramötet i åk 4 informerar grundskolans samordnare och samordnaren för gymnasiets årskurser 5–9 om de grundläggande principerna och tillvägagångssättet.
Under de första två veckorna på sommarlovet får alla föräldrar ett mejl med information om hur klassindelningen kommer att se ut i åk 5-klasserna efter sommarlovet.

 

Övergång från åk 9 till åk 10

Tillvägagångssätt:
Klassföreståndarna i åk 9 utarbetar ett förslag baserat på nedan nämnda kriterier och sina iakttagelser. I slutet av testveckan på svenska gymnasier/i slutet av filmveckan meddelar eleverna skolans expedition senast på fredag kl. 14.00 om de vill byta till ett svenskt gymnasium. Sedan fattar samordnarna för gymnasiets årskurser 5–9 och årskurser 10–12 tillsammans med den svenske biträdande rektorn beslut om den slutgiltiga klassindelningen.

Kriterier:
Eleverna delas in så att det uppstår en så jämn fördelning som möjligt mellan klasserna vad gäller kriterierna språklig förmåga och modersmål, kön, social kompetens och inlärningsstyrka. Här tar vi hänsyn till att alla elever ska kunna integreras på att bra sätt i klasserna samt eventuella särskilda stödbehov hos enskilda elever.

Kommunikation:
Konceptet finns beskrivet på hemsidan.
På informationskvällen för åk 8 och 9 inför gymnasiets årskurser 10–12 informerar samordnaren för gymnasiets årskurser 10–12 och den svenska biträdande rektorn om de grundläggande principerna och tillvägagångssättet. På måndagen efter filmveckan hänger vi upp listorna med de nya klassindelningarna. Undervisningen i de nya undervisningsgrupperna börjar omedelbart.