En av årets höjdpunkter i förskolan är alltid den 6 december, då vi med spänning väntar på ett besök av St. Nikolaus. Förberedelserna börjar några veckor innan med att göra dekorationer, pyssla och öva på särskilda St. Nikolaus-sånger.
Och när alla barn (utom de allra minsta, som packar upp sina fyllda strumpor i stjärngruppen) sitter tillsammans i en cirkel av stolar och det bankar på dörren till lego-rummet, är det dags för överraskningen.
Med den imponerande röda dräkten, det långa vita skägget och staven i handen kliver St. Nikolaus in i rummet, på axeln bär han den tunga säcken med presenterna och den gyllene boken där alla barns namn finns uppskrivna.
Efter att ha sjungit den första sången börjar de omsorgsfullt förberedda påsarna delas ut. Barnens ögon vidgas av glädje och upphetsning. Några är lite skeptiska till det hela och är tacksamma när läraren håller dem i handen för att ta emot påsen. Efter att ha sjungit tre verser av ”Låt oss vara glada och muntra…”, säger St. Nikolaus adjö och uppmanar barnen att fortsätta vara snälla mot varandra och berättar om kommande besök nästa vinter.
Text: Dorothea El Sayed; Foto: Thomas Persson
